Vad är tanniner?

De flesta av oss har åtminstone hört talas om tanniner i vin. Men vad är det egentligen? Och hur påverkar de vår upplevelse av vinet?

Tanniner är naturliga polyfenoler som finns i växter, frön, bark, trä, blad och fruktskal. Polyfenoler är makromolekyler som består av fenoler: komplexa bindningar av syre- och vätemolekyler. Ja, vin är vetenskap! Ordet ”tannin” kommer från latin och syftar på användningen av trädbark för att garva hudar.

Tanninerna ger vinet dess strävhet och tanninkaraktär. De spelar också en viktig roll för vinets hållbarhet. Här får du veta allt du behöver om tanniner i vin.

Hur känner man tanninerna?

Tanninerna i vinet ger både beska och strävhet, men också komplexitet. De kommer från druvornas skal, kärnor och stjälkar, men också från träet i ekfaten. De finns oftast i det röda vinet, även om vissa vita viner också innehåller tanniner (från lagring på träfat eller jäsning med skalen). Ett bra exempel är att lägga en blöt tepåse på tungan, eftersom 50 % av växtbladens torrvikt består av rena tanniner. Andra livsmedel som innehåller tanniner är teblad, valnötter, mandlar och andra hela nötter (med skal), mörk choklad, kanel och kryddnejlika.

Vilka viner har mest tanniner?

Röda viner har mer tanniner än vita viner, men alla röda viner är inte likadana. Här är några exempel på röda viner med hög tannininnehåll:

Tannat: Tannat är den mest odlade druvan i Uruguay och är känd för att ha några av de högsta halterna polyfenoler av alla röda viner.

Sagrantino: En sällsynt skatt från centrala Italien. Sagrantino ligger jämsides med Tannat, med ett extremt högt tannininnehåll.

Petite Sirah: Petite Sirah har franskt ursprung och finns med sina kraftfulla smaker i dag främst i Kalifornien och Mexiko.

Nebbiolo: Nebbiolo är en av Italiens mest legendariska druvor. Den utmärker sig genom sitt höga tannininnehåll och sin beska, samtidigt som doften är delikat.

Cabernet Sauvignon: Den här känner du till. Världens mest odlade druva är känd för sina sammetslena tanniner och sin höga lagringspotential.

Petit Verdot: Petit Verdot är känd som en av de blå blandningsdruvorna i Bordeaux och ger mjuka tanniner med blommiga toner.

Mourvèdre: Mourvèdre är populär i Spanien och Frankrike och utvecklar tanniner av hög kvalitet med rökiga toner.

Det är värt att notera att vinifieringsstilen har stor betydelse för hur mycket tanniner ett vin innehåller. Det är vinmakaren som bestämmer hur tanninerna ska extraheras för att skapa den vinstil han eller hon vill ha.

Vill du veta mer? Läs artikeln om olika stilar av röda viner.

Vad passar tanninrika viner till?

Tanninernas strävhet passar perfekt till mustig och fet mat. Det är inga viner att dricka för sig själva, eftersom de då blir för tunga och uttorkande för gommen. Tanninerna balanseras till exempel av intensiteten i det animaliska proteinet i en välmarmorerad biff, vilket låter de mer subtila smakerna i vinet och maten komma fram. Tanninmolekylerna binder till proteiner och andra organiska ämnen i maten och koncentrerar dem på tungan. Blir du inte hungrig?

Vilka viner har inga tanniner?

Själva framställningen av rött vin gör att alla röda viner har tanniner. Är det rött finns det tanniner – punkt slut. Men det finns också tanniner i vitt vin! Eftersom de flesta vita viner pressas direkt i stället för att maceras är mängden tanniner från skal och kärnor dock i regel ganska låg. Man kan ändå hitta vita viner med lång maceration och betydligt mer tanniner, så kallat orangevin!

Vilken roll spelar tanninerna?

När det gäller att hitta de bästa vinerna säger de flesta experter att nyckeln är balans (läs vår artikel om balansen i vinet), det vill säga att vinets viktigaste egenskaper kompletterar varandra perfekt. Tanninerna (som också bidrar till vinets struktur) är en av dessa nyckelegenskaper, tillsammans med syran och alkoholen. Om man skulle jämföra vinet med en människa vore tanninerna de röda vinernas ryggrad, eftersom de håller ihop alla andra delar.

Tanninerna hjälper vinerna att åldras väl

Trots den strävhet som tanninrika viner har när de är unga är det en av de viktigaste egenskaperna som gör att röda viner kan åldras väl i årtionden. Med tiden polymeriseras de stora, beska tanninerna och bildar långa kedjor, vilket gör dem mjukare och mindre hårda. Det är en av huvudanledningarna till att ett ungt och kraftfullt vin som Brunello di Montalcino från Toscana ofta lagras i upp till 10 år innan det öppnas.

Lär känna (och lär dig älska) tanninerna

Eftersom tanniner beskrivs som ”beska”, ”torra” och ”sträva” antar man naturligtvis att viner med tydliga tanniner skulle vara en ganska obehaglig upplevelse. Men smaken och texturen de ger är avgörande för vinets kvalitet och för helhetsupplevelsen. Det är viktigt att prova dessa viner till rätter med kraftiga smaker så att de inte tar över matens smaker. De upplevs mjukare och mindre sträva om de serveras till proteinrik mat som nötkött eller vissa ostar.

Så ja, de första klunkarna kan lämna tandköttet strävt och munnen torr som en träplanka. Det kan förvåna om du inte är beredd på det. Vissa slutar där, hittar på en artig ursäkt och letar upp ett mjukare och mer sammetslent rött vin. Andra – av envishet, av masochism eller av en aning om att något riktigt intressant kan vara på väg – sitter kvar och tar en tugga av den kolgrillade ryggbiffen, ringlad med extra jungfruolivolja och grovmalen peppar. Med nyvunnet mod smakar de på vinet igen. Och plötsligt faller allt på plats ...

 

Tack för att du läste den här artikeln – dela den gärna om du tyckte om den!

 

Vi ses snart – SKÅL!!