Distenta I 2019

Sine Qua Non är utan tvekan den mest omtalade och ”kultförklarade” producenten i Kalifornien. Dess viner är extremt sällsynta, görs i små mängder, ibland bara några barriquer. Det säger sig självt att man måste skriva upp sig på en väntelista för att få tag på dem. En annan viktig egenskap är att egendomen ägs av den österrikiske konstnären och ikonoklastiske krögaren Manfred Krankl. Krankl grundade vingården tillsammans med sin fru Elaine år 1994 i Ventura i Kalifornien, en stad som ligger en timme norr om Los Angeles. Varje vin berättar en historia, bär ett eget namn och har en unik etikett, som förstås har skapats av Manfred själv.

Jeb Dunnuck – 100 poäng:

”Om vi börjar med det vita är Distenta I White 2019 ren perfektion, och det finns inget finare vitt vin från Kalifornien i dag … det har legat 23 månader på 64 % ny fransk ek. Det bjuder på en himmelsk bukett av karamelliserade apelsiner, rostat bröd, honungsdoftande citrus och mandelmassa. Det resulterar i ett fylligt, djupt och koncentrerat vitt vin med otrolig intensitet och djup, men det är aldrig tungt eller påträngande och är perfekt balanserat. Dessa viner har ett utmärkt rykte för att lagras briljant, men du kan inte heller gå fel om du dricker dem unga. Jag vet att Krankls röda viner får all uppmärksamhet, men han fortsätter att göra lysande, strålande torra vita viner

Wine Advocate (Robert Parker) – 99 poäng:

Det vita vinet Distenta 1 2019 är en hänförande och unik blend … Frukten kommer främst från egendomens egna vingårdar, med 46 % Eleven Confessions, 32 % Cumulus och 7 % The Third Twin. Endast 15 % Chardonnay från vingården Bien Nacido i Santa Maria Valley ingår – 2019 är den sista årgången där frukt utanför egendomen ingår i blenden. Det fatjästes och lagrades på jästfällningen i cirka 23 månader på 64 % nya franska ekfat, puncheons och demi-muids, och omdrogs bara en gång före buteljering. Manfred Krankl uppskattar särskilt det över 150 år gamla trä som den österrikiske tunnbindaren Stockinger använder till sina tunnstavar. Det vita 2019 bjuder på aromer av hög intensitet, med lager av persika, kiwi, ljusrök, bensin och gröna örter. Den fylliga smaken är koncentrerad, smakrik och skiktad, med många förföriska kryddiga inslag. Det som verkligen utmärker vinet är dess fylliga och satinlena textur som glider över tungan fram till en extremt lång eftersmak. Krankl påpekar att vinets bâtonnage bidrar till texturen och att ansamlingen av jästfällning i faten bättre integrerar karaktären från den nya eken. ”Petit Manseng-druvorna är mycket små och skalet är mycket tjockt”, tillägger han, ”vilket också bidrar till texturen.”

I USA kommer 90 % av vinproduktionen från Kalifornien. Det var tillströmningen av guldgrävare till Kalifornien som satte fart på den kaliforniska vinnäringen i mitten av 1800-talet, särskilt i Sonoma och Napa. I början av 1900-talet fanns det 800 vingårdar. Mellan 1919 och 1933 förstörde förbudstiden största delen av den kaliforniska vinnäringen, så att det 1933 bara fanns 140 vingårdar kvar som producerade vin. Först från 1960 började vinnäringen återhämta sig efter förbudstiden, och Kalifornien var främst känt för starkviner (i portvinsstil). Det var också på 1960-talet som några av de mest kända vingårdarna grundades (Mondavi, Heitz Wine Cellars, Stag’s Leap Wine Cellars med flera). År 1976 inträffade en avgörande händelse: den legendariska provningstävlingen som är mer känd som ”Domen i Paris” (Judgment of Paris). Där ställdes de största franska vinerna mot de amerikanska nykomlingarna. Den 24 maj skakades vinvärlden av ett oväntat resultat: till allas förvåning vann USA. Ändå är tävlingen ganska okänd för den breda allmänheten. I dag råder det inget tvivel om att USA producerar stora viner. Även om Kalifornien i hög grad dominerar de amerikanska vinernas rykte med sina utmärkta Zinfandel-viner, producerar Oregon några av världens bästa Pinot Noir och Washington erbjuder utmärkt Chardonnay, Merlot och Cabernet Sauvignon.