Nanclares y Prieto Nanclares 2022

Detta vin kommer från parceller i Val do Salnés, mitt i det atlantiska Galicien, inom appellationen D.O. Rías Baixas. Vinstockarna, som bland annat finns i kommunerna Cambados och Portas, växer i jordar av vittrad granit och sandig silt, ibland berikade med organiskt material. Detta maritima landskap ger druvan albariño ett friskt, salt och djupt mineraliskt uttryck.

Druvorna väljs ut för hand och transporteras i små lådor. De pressas som hela klasar, utan avstjälkning, vid lågt tryck i en pneumatisk press. Jäsningen sker med vildjäst i ståltank och i begagnade kärl av fransk ek. Vinet vilar sedan nio månader på jästfällningen (sur lie), med regelbunden bâtonnage, innan det buteljeras utan klarning.

Vinet visar toner av passionsfrukt, banan, litchi, vit persika, citron, grapefrukt, fänkål, vita blommor, färska örter, balsam och våt sten. Smaken förenar en mjuk och lätt mjölkig textur med energisk och välintegrerad syra; den salta stommen, den fina gröna reliefen och den långa eftersmaken ger stor spänst.

Vinets historia i Spanien är så gammal att ingen riktigt vet vem som förde de första vinstockarna till området. När fenicierna kom för omkring 3 000 år sedan och grundade dagens städer Cádiz och Jerez var vinodlingen redan väl etablerad, och spanska viner såldes i stor omfattning över hela Medelhavet och i Nordafrika. Man kan säga att Spanien är ett vinmirakel. Efter många år vid sidan av de stora vinernas värld är landet i dag en viktig aktör. Investeringar och ambitioner i vingårdar och vinkällare leder till allt fylligare, mer komplexa (ofta med hög alkoholhalt) och kryddiga röda viner som uppskattas alltmer av internationella konsumenter. Spanien, som är stolt över att ha mer vinodlingsareal än något annat land, har bara börjat dra nytta av denna resurs på ett konsekvent sätt. Spanien är ett anarkistiskt virrvarr av regioner och underregioner, precis som landet självt är ett anarkistiskt virrvarr av otroligt karga landskap. En blick på kartan visar den klimatiska mångfalden mellan de många spanska vinregionerna, från de gröna och regnvåta vingårdarna i Galicien, vid den nordliga Atlantkusten, till de solbrända vingårdarna i sydöstra Spanien vid Medelhavet. Spaniens räddning, när det gäller vinodling, är vingårdarnas genomsnittliga höjd på över 600 meter. En stor del av de spanska vingårdarna lyckas därför ge druvor med god färg och syra, helt enkelt för att nattemperaturerna är relativt låga och druvorna inte mognar förrän i slutet av en tillräckligt lång växtsäsong. Men det finns en verklig skatt att hitta för den som är beredd att gräva, och nu när en kännarklass har vuxit fram i Spanien har alla slags ambitiösa investerare bidragit till att förändra bilden av spanskt vin. I dag har en ny generation vinodlare i det tysta börjat göra spektakulära viner och experimentera med druvsorter som hade varit otänkbara för bara en kort tid sedan. Vinet är fortfarande en viktig vara och en självklar del av den spanska kulturen.