Fernando de Castilla Oloroso Antique

Fernando de Castilla, mitt i Jerez de la Frontera i Andalusien, gör sin Oloroso Antique på druvor från vingårdar i de berömda kritrika albarizajordarna som dominerar regionen Marco de Jerez. Skiftena, med atlantiskt inflytande och ett varmt och soligt klimat, erbjuder idealiska förhållanden för odling av Palomino Fino. Vinet lagras sedan i solera i traditionella bodegor i Jerez, där fukten och den naturliga ventilationen gynnar en lång oxidativ lagring.

Vinet görs på Palomino Fino-druvor skördade i Jerez-regionen, pressas varsamt och vinifieras som torrt vitt vin före förstärkning. Det lagras sedan länge i ett system av solera och criaderas, utan florjäst, på gamla fat av amerikansk ek, där den långsamma oxidationen koncentrerar aromerna och ger smaken struktur, vilket resulterar i en komplex, fyllig och torr Oloroso.

Vinet visar toner av valnöt, rostad hasselnöt, torkat fikon och dadel, kompletterade av inslag av karamell, toffee och milda kryddor, samt delikata fatpräglade och lätt rökiga drag. I munnen är vinet fylligt och torrt, med silkig textur, en välintegrerad syra som balanserar fylligheten, stor aromatisk koncentration och en mycket lång, ihållande och smakrik eftersmak.

Vinets historia i Spanien är så gammal att ingen riktigt vet vem som förde de första vinstockarna till regionen. När fenicierna kom för omkring 3 000 år sedan och grundade dagens städer Cádiz och Jerez var vinodlingen redan väletablerad, och spanska viner handlades i stor omfattning över hela Medelhavet och i Nordafrika. Man skulle kunna säga att Spanien är ett vinmirakel. Efter många år vid sidan av de stora vinernas värld är landet i dag en viktig aktör. Investeringar och ambitioner i vingårdar och vinkällare ger allt fylligare, mer komplexa (ofta mycket alkoholstarka) och kryddiga röda viner som uppskattas alltmer av internationella konsumenter. Spanien, som är stolt över att ha mer mark ägnad åt vinodling än något annat land, har bara börjat dra nytta av denna resurs på ett konsekvent sätt. Spanien är ett oordnat virrvarr av regioner och delregioner, precis som landet självt är ett oordnat virrvarr av otroligt karga landskap. En blick på kartan räcker för att se den klimatiska mångfalden mellan Spaniens många vinregioner, från de gröna, regnvåta vingårdarna i Galicien på den norra Atlantkusten till de solbrända vingårdarna i sydöstra Spanien vid Medelhavet. Spaniens räddning, vinodlingsmässigt, är vingårdarnas genomsnittliga höjd på över 600 meter. En stor del av de spanska vingårdarna lyckas därför ge druvor med bra färg och syra helt enkelt för att nattemperaturerna är relativt låga och druvorna inte mognar förrän i slutet av en tillräckligt lång växtsäsong. Men det finns en verklig skatt att hitta för den som är beredd att gräva, och nu när en krets av kännare har vuxit fram i Spanien har alla sorters ambitiösa investerare bidragit till att förändra bilden av spanskt vin. I dag har en ny generation vinmakare i all stillhet börjat göra spektakulära viner och experimentera med druvsorter som för inte så länge sedan hade varit otänkbara. Vin är fortfarande en viktig vara och en självklar del av den spanska kulturen.