DESCENDIENTES DE J. PALACIOS Petalos 2023

När Álvaro Palacios kom till Bierzo i slutet av 90-talet väckte det uppseende i en region som börjat intressera sig för den subtila personligheten hos Mencía, den lokala blå druvan. Palacios projekt utmärkte sig från början genom ett aktivt sökande efter gamla vinstockar på branta sluttningar högt upp. Den här komplexa cuvéen görs på biodynamiskt odlade stockar som är 40 till 90 år gamla. Druvorna plockas helt för hand, jäsningen sker med vildjäst och ingen filtrering görs. Vinet lagras 10 månader på ekfat, varav 10 % nya. Som namnet antyder domineras vinet av blommighet, med doft av röda blommor, viol, körsbär, plommon, björnbär och grovmalen svartpeppar, omsluten av inslag av te, mörk choklad och en mycket fin mineralitet. Man anar en silkig textur med fast syra, lätta och fina tanniner och en lätt beska i eftersmaken. Friskt, rent och precist. Man vill ha mer!

Vinets historia i Spanien är så gammal att ingen riktigt vet vem som förde de första vinstockarna till regionen. När fenicierna kom för omkring 3 000 år sedan och grundade dagens städer Cádiz och Jerez var vinodlingen redan väletablerad, och spanska viner handlades i stor omfattning över hela Medelhavet och i Nordafrika.



Man skulle kunna säga att Spanien är ett vinmirakel. Efter många år vid sidan av de stora vinernas värld är landet i dag en viktig aktör. Investeringar och ambitioner i vingårdar och vinkällare ger allt fylligare, mer komplexa (ofta mycket alkoholstarka) och kryddiga röda viner som uppskattas alltmer av internationella konsumenter.



Spanien, som är stolt över att ha mer mark ägnad åt vinodling än något annat land, har bara börjat dra nytta av denna resurs på ett konsekvent sätt. Spanien är ett oordnat virrvarr av regioner och delregioner, precis som landet självt är ett oordnat virrvarr av otroligt karga landskap. En blick på kartan räcker för att se den klimatiska mångfalden mellan Spaniens många vinregioner, från de gröna, regnvåta vingårdarna i Galicien på den norra Atlantkusten till de solbrända vingårdarna i sydöstra Spanien vid Medelhavet. Spaniens räddning, vinodlingsmässigt, är vingårdarnas genomsnittliga höjd på över 600 meter. En stor del av de spanska vingårdarna lyckas därför ge druvor med bra färg och syra helt enkelt för att nattemperaturerna är relativt låga och druvorna inte mognar förrän i slutet av en tillräckligt lång växtsäsong.



Men det finns en verklig skatt att hitta för den som är beredd att gräva, och nu när en krets av kännare har vuxit fram i Spanien har alla sorters ambitiösa investerare bidragit till att förändra bilden av spanskt vin. I dag har en ny generation vinmakare i all stillhet börjat göra spektakulära viner och experimentera med druvsorter som för inte så länge sedan hade varit otänkbara. Vin är fortfarande en viktig vara och en självklar del av den spanska kulturen.