Zárate El Palomar 2024

El Palomar är en lott på 0,32 hektar i Val do Salnés, mitt i appellationen Rías Baixas i Galicien. Den anses vara den äldsta kända albariñovingården och planterades för cirka 150 år sedan. De gamla rötterna når djupt ner i en jord av vittrad granit, på ett femtiotal meters höjd, i ett svalt och fuktigt atlantklimat som ger en långsam mognad och bevarar en lysande syra.

Dessa hundraåriga rankor, uppbundna i parra, den traditionella galiciska pergolan, fick 2024 ett havspräglat år med långsam och jämn mognad. Vinet lagras på ett stort fat av fransk ek om 2 200 liter, där det genomgår malolaktisk jäsning. Lagringen ger textur utan att dölja granitens mineralitet och visar en frisk, spänstig och mycket aromatisk albariño, både koncentrerad och vibrerande.

Vinet visar toner av lime, vitt te, varm sten, havsstänk, grapefrukt, akaciablom, päron och cedratzest. Den klara, blekgula färgen med gröna skiftningar inleder ett rakt och vertikalt vin. I munnen bär den precisa syran upp en fin men koncentrerad kropp, livad av en nästan elektrisk energi. Granitens mineralitet ger en ihållande sälta, före en lång och slank eftersmak som förenar fruktens renhet, precision och rasren elegans.

Vinets historia i Spanien är så gammal att ingen riktigt vet vem som förde de första vinstockarna till regionen. När fenicierna kom för omkring 3 000 år sedan och grundade dagens städer Cádiz och Jerez var vinodlingen redan väletablerad, och spanska viner handlades i stor omfattning över hela Medelhavet och i Nordafrika. Man skulle kunna säga att Spanien är ett vinmirakel. Efter många år vid sidan av de stora vinernas värld är landet i dag en viktig aktör. Investeringar och ambitioner i vingårdar och vinkällare ger allt fylligare, mer komplexa (ofta mycket alkoholstarka) och kryddiga röda viner som uppskattas alltmer av internationella konsumenter. Spanien, som är stolt över att ha mer mark ägnad åt vinodling än något annat land, har bara börjat dra nytta av denna resurs på ett konsekvent sätt. Spanien är ett oordnat virrvarr av regioner och delregioner, precis som landet självt är ett oordnat virrvarr av otroligt karga landskap. En blick på kartan räcker för att se den klimatiska mångfalden mellan Spaniens många vinregioner, från de gröna, regnvåta vingårdarna i Galicien på den norra Atlantkusten till de solbrända vingårdarna i sydöstra Spanien vid Medelhavet. Spaniens räddning, vinodlingsmässigt, är vingårdarnas genomsnittliga höjd på över 600 meter. En stor del av de spanska vingårdarna lyckas därför ge druvor med bra färg och syra helt enkelt för att nattemperaturerna är relativt låga och druvorna inte mognar förrän i slutet av en tillräckligt lång växtsäsong. Men det finns en verklig skatt att hitta för den som är beredd att gräva, och nu när en krets av kännare har vuxit fram i Spanien har alla sorters ambitiösa investerare bidragit till att förändra bilden av spanskt vin. I dag har en ny generation vinmakare i all stillhet börjat göra spektakulära viner och experimentera med druvsorter som för inte så länge sedan hade varit otänkbara. Vin är fortfarande en viktig vara och en självklar del av den spanska kulturen.