Monte Santoccio Valpolicella Classico 2024

Monte Santoccio är en liten familjeägd vingård på kullarna kring Fumane, mitt i Valpolicella Classica, norr om Verona. De fyra hektaren små lotter, på cirka 300 meters höjd och utsatta för vindarna, är uppbundna i pergola trentina på väldränerade kalkjordar och alluviala områden. Det höga läget, mellan Monti Lessini och Adigeslätten, ger ständig ventilation och svala nätter som bevarar fruktens elegans och friskhet.

Årgång 2024, med krävande väder och små skördar, gav druvor av mycket hög kvalitet. Druvorna av corvina, corvinone, rondinella och molinara skalmacereras i femton dagar i ståltank under jäsningen. Vinet lagras sedan tolv månader i betongtank, en diskret lagring som bevarar fruktens renhet och ger en transparent bild av terroiren.

Vinet visar toner av körsbär, grönt kaffe, salvia, choklad, torkat plommon, grön paprika, rött äpple och amarena. Den rubinröda färgen inleder ett vin med stor elegans. I munnen är tanninerna mjuka och eleganta, burna av en salt intensitet och en uppfriskande spänst, medan balsamiska inslag ger djup. Den friska och fruktiga eftersmaken förlänger provningen.

Åh, Italien – vilket vackert och livsbejakande land, Dolce Vitans folk, men vad svårt det är att förstå hur vinodlingen är organiserad! Nyckeln till att förstå det italienska ursprungssystemet är att se landet som flera små länder snarare än ett enhetligt land, eftersom varje region har sitt eget system med appellationer. Ändå kan Italien erbjuda vinälskare en mängd viner med varierande och unika smaker och stilar, och flaskor fulla av överraskningar och kreativitet. Tyvärr producerar landet också stora mängder själlösa viner utan karaktär, som säljs under sina mest kommersiellt gångbara och kända namn: Pinot Grigio, Chianti, Valpolicella, Lambrusco, Prosecco och många andra... Men låt oss prata lite historia: vinodlingen i Italien går tillbaka till antiken och har sitt ursprung i Grekland. Etruskerna ska ha planterat vinrankorna och grekiska invandrare ska ha förbättrat och förändrat druvsorterna – det var de som senare kallade landet ”Oenotria”: vinets land. Under romarrikets storhetstid hade vinet en viktig plats i vardagen, och redan då utmärkte sig vissa regioner genom sina förstklassiga produkter. Romarna planterade också många vingårdar i Europa och lämnade på så sätt outplånliga spår efter sina erövringar. I dag är Italien världens största vinproducent, före Frankrike. Italien är indelat i tre klimatzoner. Bergen i norr har ett ganska strängt bergsklimat. Slätten i ”mitten av stöveln” har ett kontinentalt klimat med kalla vintrar och varma somrar med åskväder. I den ”södra delen av stöveln” råder medelhavsklimat med mycket varma och torra somrar, och detsamma gäller öarna Sicilien och Sardinien. Sammanfattningsvis producerar Italien viner av stor variation tack vare sina 200 olika druvsorter, varav många har sitt ursprung i landet. Det är ett land lika komplext som sina viner – väl värt att utforska!