Kort sagt, vi talar vin
Santorini 2024Gavalas Winery
Mitt i ögruppen Kykladerna breder vingården för Gavalas cuvée Santorini ut sig kring den traditionella byn Megalochori, på den vulkaniska ön Santorini i Egeiska havet. Vinstockarna, uppbundna i låga korgformer för att skydda sig mot vindarna, sänker sina rötter i jordar av aska, pimpsten och lava, fattiga på organiskt material men rika på mineraler. Denna öterroir, präglad av havets inflytande och stora temperaturskillnader, ger vinet en salt spänst och ett mycket rent uttryck för den inhemska druvsorten.
Assyrtikodruvorna skördas för hand i de terrasserade vingårdarna på Santorini och sorteras omsorgsfullt före en varsam pressning. Musten klaras kallt och jäser sedan långsamt i temperaturkontrollerade ståltankar för att bevara den aromatiska renheten och den mineralitet som är typisk för ön. Lagringen fortsätter på fin jästfällning i ståltank med regelbunden bâtonnage fram till buteljeringen, för att vinna i textur och komplexitet och samtidigt behålla ett rent och stramt uttryck för den vulkaniska terroiren.
Vinet har toner av mogen citrus, stenfrukt och frukt med vitt fruktkött, kompletterade av delikata blommiga inslag, en tydlig mineralisk dimension och subtila salta nyanser. Smaken är fyllig och precis, buren av en frisk syra som ger struktur, en lätt kritig textur och en lång, stram och jodartad eftersmak som understryker den vulkaniska terroirens renhet.
Vart reser vi?
SantoriniGrekland
Ön ligger mitt i Egeiska havet, i ögruppen Kykladerna, cirka 200 kilometer sydost om Aten, och bildar en halvmåne av spektakulära vulkaniska klippor som uppstod vid ett av historiens mest katastrofala utbrott, vulkanen Theras omkring 1600 f.Kr. Vingårdarna breder ut sig på vindpinade terrasser längs kalderans sidor eller på mjuka sluttningar mot havet, på extremt torra jordar av pimpsten, vulkanisk aska och svart lava, där vinstockarna överlever utan bevattning tack vare nattlig fukt från havsdimman. Vinhistorien sträcker sig över 3 500 år tillbaka, vilket gör Santorini till en av världens äldsta vinodlingar som fortfarande är i drift – utgrävningarna i Akrotiri har avslöjat druvkärnor från bronsåldern, och traditionen har aldrig brutits sedan dess, varken av det venetianska och osmanska styret eller av vinlusen, som aldrig nådde ön tack vare de vulkaniska jordar som parasiten inte tål. Vinstockarna, orympade och ofta hundraåriga, beskärs i kouloura, en form av flätad krona som är unik i världen och som skyddar klasarna mot den hårda meltemivinden och den brännande solen genom att bädda in dem i en korg av rankor. Klimatet är ett torrt medelhavsklimat, med stekheta och regnfria somrar, ständiga vindar som torkar vinstockarna och skyddar dem mot sjukdomar och ett intensivt ljus som reflekteras av havet och de vita klipporna, mildrat av den maritima svalkan som bevarar en slående naturlig syra i druvorna. Santorini har etablerat sig som en av Medelhavets mest särpräglade terroirer tack vare sin emblematiska druva Assyrtiko, som ger vita viner med en oöverträffad vulkanisk spänst och mineralitet, med aromer av citron, flinta och salt havsstänk, kompletterade av blommig och delikat Athiri, Aidani med toner av honung och aprikos och den mytomspunna Vinsanto – inte att förväxla med sin toscanska namne – ett soligt och bärnstensfärgat sött vin av soltorkade druvor, ett levande vittnesbörd om en ö där vinstocken och vulkanen är ett.
Landets historia i korthet
Grekland
Grekiska viner var länge kända som enkla bordsviner, inte minst Retsina, ett vitt vin smaksatt med tallkåda, men har höjt sin kvalitet under de senaste 20 åren. Vinets historia är lika gammal som Greklands. För mer än 3 000 år sedan fanns världens äldsta vinpressar på ön Kreta, där man har hittat spår av dem. Efter en stagnation under hela 1900-talet har de grekiska vinerna genomgått en snabb kvalitetsförbättring tack vare landets inträde i Europeiska unionen, utbildningen av unga enologer vid mycket bra europeiska skolor och ett särskilt fokus på den internationella efterfrågan. Landet vill inte ta den enkla vägen genom att i huvudsak använda stora franska druvsorter som Chardonnay eller Cabernet Sauvignon, vilket skulle underlätta exporten avsevärt. I dag vill Grekland fortsätta att odla och visa upp sina gamla druvsorter, som uppskattas till omkring 300 i landet. Det allra första man behöver förstå är att Grekland är betydligt mer varierat klimatmässigt än de flesta tror. Landet har verkligen allt, från torra medelhavsöar till fuktiga och bergiga tallskogar där det snöar på vintern. Med ett så varierat klimat kan du räkna med att de grekiska vinerna också är mycket varierade. Ett av de bästa sätten att få en bild av grekiskt vin är därför att dela in landet i fyra övergripande vinzoner efter klimat: norra Grekland (fuktigt klimat), öarna i Egeiska havet (torrt klimat), centrala Grekland och södra Grekland (medelhavsklimat). Potentialen och ryktet är i dag kraftigt underskattade av den breda allmänheten, vilket kan bjuda på trevliga överraskningar!
Allt om Santorini 2024
Vilken temperatur ska Santorini 2024 serveras i?
Mellan 10 och 12 °C.
Hur länge kan man lagra Santorini 2024?
Lagringspotential: 5 till 10 år, alltså till omkring 2034. Förvara flaskan liggande, mörkt, i cirka 12 °C.
Vilka druvor ingår i Santorini 2024?
Druvor: 100% Assyrtiko. Ursprung: Santorini, Grekland. Alkoholhalt: 14%.