Kort sagt, vi talar vin
Gavalas vingård för cuvéen Enalia ligger på Santorini, mitt i Kykladerna, och har rotat sig i vulkaniska jordar som är fattiga på organiskt material men rika på mineraler. Vinstockarna, ofta uppbundna som låga korgar för att skydda sig mot havsvindarna, har ett medelhavsklimat med intensivt solljus och svalare nätter. Kombinationen av basaltterroir, havsvindar och låg avkastning ger druvorna en naturlig koncentration och ett mycket precist uttryck för sitt ursprung på ön.
Druvorna till Enalia handplockas och sorteras noggrant före en varsam pressning. Musten klarnas vid låg temperatur, och alkoholjäsningen sker sedan i temperaturkontrollerad ståltank för att bevara den aromatiska renheten och friskheten. Lagringen fortsätter på fin jästfällning (sur lie) i ståltank, med regelbunden bâtonnage, fram till buteljeringen, för att vinna i textur och komplexitet med bibehållen maritim och mineralisk karaktär från Santorinis terroir.
Vinet har toner av mogna citrusfrukter, vit frukt och delikata vita blommor, kompletterade av en salt mineralisk touch och subtila medelhavsörtiga nyanser. Smaken är precis, buren av en frisk men balanserad syra som förlänger upplevelsen, med en textur som är både frisk och lätt kritig. Den ihållande och rena eftersmaken lyfter fram terroirens jodartade dimension och lämnar ett intryck av renhet och behärskad spänst.
Vart reser vi?
Santorini
Ön ligger mitt i Egeiska havet, i ögruppen Kykladerna, cirka 200 kilometer sydost om Aten, och bildar en halvmåne av spektakulära vulkaniska klippor som uppstod vid ett av historiens mest katastrofala utbrott, vulkanen Theras omkring 1600 f.Kr. Vingårdarna breder ut sig på vindpinade terrasser längs kalderans sidor eller på mjuka sluttningar mot havet, på extremt torra jordar av pimpsten, vulkanisk aska och svart lava, där vinstockarna överlever utan bevattning tack vare nattlig fukt från havsdimman. Vinhistorien sträcker sig över 3 500 år tillbaka, vilket gör Santorini till en av världens äldsta vinodlingar som fortfarande är i drift – utgrävningarna i Akrotiri har avslöjat druvkärnor från bronsåldern, och traditionen har aldrig brutits sedan dess, varken av det venetianska och osmanska styret eller av vinlusen, som aldrig nådde ön tack vare de vulkaniska jordar som parasiten inte tål. Vinstockarna, orympade och ofta hundraåriga, beskärs i kouloura, en form av flätad krona som är unik i världen och som skyddar klasarna mot den hårda meltemivinden och den brännande solen genom att bädda in dem i en korg av rankor. Klimatet är ett torrt medelhavsklimat, med stekheta och regnfria somrar, ständiga vindar som torkar vinstockarna och skyddar dem mot sjukdomar och ett intensivt ljus som reflekteras av havet och de vita klipporna, mildrat av den maritima svalkan som bevarar en slående naturlig syra i druvorna. Santorini har etablerat sig som en av Medelhavets mest särpräglade terroirer tack vare sin emblematiska druva Assyrtiko, som ger vita viner med en oöverträffad vulkanisk spänst och mineralitet, med aromer av citron, flinta och salt havsstänk, kompletterade av blommig och delikat Athiri, Aidani med toner av honung och aprikos och den mytomspunna Vinsanto – inte att förväxla med sin toscanska namne – ett soligt och bärnstensfärgat sött vin av soltorkade druvor, ett levande vittnesbörd om en ö där vinstocken och vulkanen är ett.
Landets historia i korthet
Grekland
Grekiska viner var länge kända som enkla bordsviner, inte minst Retsina, ett vitt vin smaksatt med tallkåda, men har höjt sin kvalitet under de senaste 20 åren. Vinets historia är lika gammal som Greklands. För mer än 3 000 år sedan fanns världens äldsta vinpressar på ön Kreta, där man har hittat spår av dem. Efter en stagnation under hela 1900-talet har de grekiska vinerna genomgått en snabb kvalitetsförbättring tack vare landets inträde i Europeiska unionen, utbildningen av unga enologer vid mycket bra europeiska skolor och ett särskilt fokus på den internationella efterfrågan. Landet vill inte ta den enkla vägen genom att i huvudsak använda stora franska druvsorter som Chardonnay eller Cabernet Sauvignon, vilket skulle underlätta exporten avsevärt. I dag vill Grekland fortsätta att odla och visa upp sina gamla druvsorter, som uppskattas till omkring 300 i landet. Det allra första man behöver förstå är att Grekland är betydligt mer varierat klimatmässigt än de flesta tror. Landet har verkligen allt, från torra medelhavsöar till fuktiga och bergiga tallskogar där det snöar på vintern. Med ett så varierat klimat kan du räkna med att de grekiska vinerna också är mycket varierade. Ett av de bästa sätten att få en bild av grekiskt vin är därför att dela in landet i fyra övergripande vinzoner efter klimat: norra Grekland (fuktigt klimat), öarna i Egeiska havet (torrt klimat), centrala Grekland och södra Grekland (medelhavsklimat). Potentialen och ryktet är i dag kraftigt underskattade av den breda allmänheten, vilket kan bjuda på trevliga överraskningar!