Flor de Pingus 2022

Mitt i Ribera del Duero, i provinsen Burgos, odlar Dominio de Pingus små skiften med gamla stockar av Tempranillo, lokalt kallad Tinto Fino, kring byn La Horra. Stockarna till Flor de Pingus är planterade i jordar av djup lera och kalk, på en hög höjd som ger friskhet och temperaturskillnader. Den kontinentala terroiren, med varma somrar och svala nätter, ger druvorna en långsam mognad och vinet en kombination av koncentration, elegans och finess.

Vinet kommer från gamla biodynamiskt odlade Tempranillostockar och görs på handskördade, noggrant sorterade druvor. Druvorna avstjälkas och jäser sedan i ståltank med varsam extraktion för att bevara fruktens renhet och terroirens uttryck. Lagringen sker sedan på ekfat, mestadels franska, tillräckligt länge för att förfina tanninerna och vinna i aromatisk komplexitet, samtidigt som den friskhet och energi som kännetecknar husets stil bevaras.

Vinet visar toner av mogna mörka bär, saftiga röda bär och plommon, lyfta av kryddiga inslag av lakrits och mild peppar, samt fatpräglade nyanser av ceder och vanilj. Man anar också en friskare och mer komplex dimension med blommiga drag och en subtil mineralisk ton. I munnen är vinet fylligt och silkigt, buret av fina tanniner, en balanserad syra och en lång och smakrik eftersmak med fin stramhet.

Vinets historia i Spanien är så gammal att ingen riktigt vet vem som förde de första vinstockarna till regionen. När fenicierna kom för omkring 3 000 år sedan och grundade dagens städer Cádiz och Jerez var vinodlingen redan väletablerad, och spanska viner handlades i stor omfattning över hela Medelhavet och i Nordafrika. Man skulle kunna säga att Spanien är ett vinmirakel. Efter många år vid sidan av de stora vinernas värld är landet i dag en viktig aktör. Investeringar och ambitioner i vingårdar och vinkällare ger allt fylligare, mer komplexa (ofta mycket alkoholstarka) och kryddiga röda viner som uppskattas alltmer av internationella konsumenter. Spanien, som är stolt över att ha mer mark ägnad åt vinodling än något annat land, har bara börjat dra nytta av denna resurs på ett konsekvent sätt. Spanien är ett oordnat virrvarr av regioner och delregioner, precis som landet självt är ett oordnat virrvarr av otroligt karga landskap. En blick på kartan räcker för att se den klimatiska mångfalden mellan Spaniens många vinregioner, från de gröna, regnvåta vingårdarna i Galicien på den norra Atlantkusten till de solbrända vingårdarna i sydöstra Spanien vid Medelhavet. Spaniens räddning, vinodlingsmässigt, är vingårdarnas genomsnittliga höjd på över 600 meter. En stor del av de spanska vingårdarna lyckas därför ge druvor med bra färg och syra helt enkelt för att nattemperaturerna är relativt låga och druvorna inte mognar förrän i slutet av en tillräckligt lång växtsäsong. Men det finns en verklig skatt att hitta för den som är beredd att gräva, och nu när en krets av kännare har vuxit fram i Spanien har alla sorters ambitiösa investerare bidragit till att förändra bilden av spanskt vin. I dag har en ny generation vinmakare i all stillhet börjat göra spektakulära viner och experimentera med druvsorter som för inte så länge sedan hade varit otänkbara. Vin är fortfarande en viktig vara och en självklar del av den spanska kulturen.