Kort sagt, vi talar vin
Châteauneuf-du-Pape Rouge 2020Château La Nerthe
Denna röda Châteauneuf-du-Pape kommer från Château La Nerthe, en av appellationens äldsta vingårdar, söder om byn, i södra Rhônedalen. Vinstockarna rotar sig i varierade jordar av lera och kalksten, sand och lera samt sandsten, beströdda med de berömda rundslipade stenarna som under natten avger dagens värme. Medelhavsklimatet, svept av mistralen, ger friska och koncentrerade druvor.
Druvorna plockas för hand, sorteras på bord och macereras i nästan fyra veckor i koniska träkar och ståltankar, med regelbunden överpumpning och nedtryckning av druvhatten. Den malolaktiska jäsningen sker i träkar. Lagringen pågår sedan i tolv månader i olika kärl: stora ekfat (foudres) för 35 %, koniska kar för 40 % och barriquer, nya och begagnade, för 25 %, före blendning och buteljering sex månader senare.
Vinet visar toner av mogna körsbär, röda bär, plommon, lakrits, anis, mentol, milda kryddor och garrigue. Under en granatröd färg med violetta skiftningar blandar doften mogen frukt och gröna nyanser. Smaken är silkig, rund och fruktköttig, med tydliga men mjuka tanniner och en frisk eftersmak med örtiga toner.
Allt om Châteauneuf-du-Pape Rouge 2020
Vilken temperatur ska Châteauneuf-du-Pape Rouge 2020 serveras i?
Mellan 16 och 18 °C. En timme i karaff hjälper det att öppna sig.
Hur länge kan man lagra Châteauneuf-du-Pape Rouge 2020?
Lagringspotential: 10 år eller mer, alltså minst till 2030. Förvara flaskan liggande, mörkt, i cirka 12 °C.
Vilka druvor ingår i Châteauneuf-du-Pape Rouge 2020?
Druvor: 38% Syrah, 35% Grenache, 25% Mourvèdre, 1% Cinsault, 1% övriga. Ursprung: Rhônedalen, Frankrike. Alkoholhalt: 15%.
Vart reser vi?
RhônedalenFrankrike
Rhônedalens vingårdar breder ut sig i sydöstra Frankrike längs floden, från Vienne söder om Lyon till trakterna kring Avignon, en sträcka på nästan tvåhundra kilometer. Området delas i två tydliga delar: i norr ett tempererat kontinentalt klimat med branta, solexponerade sluttningar som sveps av mistralen; i söder ett utpräglat medelhavsklimat, varmt och torrt, där samma vind håller vinstockarna friska och bevarar druvornas friskhet. Jordmånen skiftar helt, från granit och skiffer på de nordliga sluttningarna till terrasser av rundslipade stenar, sand och kalkhaltig lera i söder. Regionen har två kompletterande ansikten: i norr Syrah på egen hand för kryddiga och strama röda viner, tillsammans med Viognier, Marsanne och Roussanne; i söder generösa blandningar som domineras av Grenache, Syrah och Mourvèdre.
Landets historia i korthet
Frankrike
Frankrike, vinkulturens vagga i Västeuropa, fick sina första vinstockar av grekerna från Fokaia, som bosatte sig kring Marseille för omkring tjugosex sekler sedan, innan romarna spred vinodlingen längs Rhône och Garonne och ända upp till Champagne. Under medeltiden var det cistercienser- och benediktinermunkarna som röjde sluttningarna i Bourgogne och tålmodigt avgränsade dess climats, och därmed lade grunden till begreppet terroir. 1800-talet förde med sig klassificeringarnas glans och sedan vinlusens katastrof, som ödelade vingårdarna innan de återuppbyggdes på amerikanska grundstammar; införandet av de kontrollerade ursprungsbeteckningarna (AOC) på 1930-talet fastställde därefter regler som skulle inspirera hela världen. I dag tävlar Frankrike varje år med Italien och Spanien om förstaplatsen i världen sett till volym och är fortfarande den absoluta referensen i Gamla världen, lika mycket för sina lagringsviner som för sina produktionsmodeller. Vingårdarna täcker nästan hela landet, från det svala norr i Champagne och Alsace till Medelhavsstränderna i Languedoc och Provence, via det oceaniska klimatet i Bordeaux, Loire och Sydvästra Frankrike, det kontinentala Bourgogne, de branta sluttningarna i norra Rhône och de högt belägna dalarna i Savoie och Jura. Denna mosaik av jordar – kalksten, skiffer, grus och rundslipade stenar – förklarar den extraordinära mångfalden av stilar. Bland druvorna dominerar Cabernet Sauvignon och Merlot i Bordeaux och ger strukturerade röda viner, Pinot Noir står för Bourgognes finess och Syrah för Rhônes djup, medan Grenache, Gamay, Cabernet Franc och Mourvèdre täcker alla register, från lättdruckna viner till viner med lång lagringspotential. Bland de vita ger Chardonnay, Sauvignon Blanc, Chenin, Riesling och Viognier uttryck som sträcker sig från friska och mineraliska till krämiga viner och stora söta viner. Frankrike är ett land av referenser och ständiga upptäckter, och förblir en kompass för vinälskare över hela världen.
