Kort sagt, vi talar vin
Mitt i Rioja Alavesa breder Artadis vingård El Carretil ut sig kring byn Laguardia, på sluttningar på medelhög höjd ovanför Ebro. Skiftena ligger i magra jordar av kalkhaltig lera, en blandning av fin lera, sprickig kalksten och grus, som får vinstockarna att rota sig djupt. Med ett klimat där atlantiska och medelhavsinfluenser möts ger denna svala och luftiga terroir en långsam och jämn mognad av druvorna och viner med stor precision och stark platsidentitet.
Vinet kommer från ett enda skifte och görs av handskördade druvor med noggrant urval av klasarna. Jäsningen sker i tank med en anpassad maceration för att få fram finess och djup, med fokus på en varsam, infusionsliknande extraktion. Lagringen sker sedan på ekfat för att bevara terroirens uttryck och samtidigt ge struktur och komplexitet, under en tid som förfinar tanninerna och harmoniserar aromprofilen utan att vinet blir alltför präglat av fatet.
Vinet har toner av mogen mörk frukt, krispiga röda bär och viol, med inslag av milda kryddor, lakrits och peppar samt subtila fatiga och rostade toner. Smaken är fyllig och koncentrerad, buren av en fin tanninstruktur och en frisk syra som förlänger den ihållande eftersmaken, samtidigt som texturen förblir silkig och balanserad.
Vart reser vi?
Rioja
Rioja är i dag Spaniens mest berömda vinregion. De nordligaste vingårdarna ligger i grannregionerna Navarra och Baskien. Regionen avgränsas av geografiska kännetecken: floden Ebro och de kantabriska bergskedjorna. Bergen, som löper längs Rioja i norr och väster, ger skydd mot kalla och fuktiga influenser från Atlanten, vilket ger ett varmare och torrare klimat än längre norrut. Rioja kan delas in i 3 zoner: → Rioja Alta är den västra delen av Rioja. Som namnet antyder ligger vingårdarna på högre höjd. Jordarna innehåller mer lera, järn och alluviala inslag och mindre kalksten än i grannområdet Alavesa. Vinerna anses ofta vara eleganta med balanserad syra. → Rioja Alavesa består av två separata enklaver som gränsar till Rioja Alta. Även om båda ligger inom Riojaområdet tillhör de inte regionen La Rioja, utan den baskiska provinsen Álava. Vingårdarna ligger på liknande höjd som i Rioja Alta, och makroklimatet är likartat. Jordarna är ofta mer kalkrika än i Rioja Alta, och vinerna kan ha högre syra. → Rioja Oriental (tidigare Rioja Baja) är den östra delen av Riojaområdet. Klimatet här påverkas betydligt mer av Medelhavet. Det är torrare och varmare än i de två andra områdena, och Garnacha får större utrymme. Vinerna kan vara betydligt mer kraftfulla än i de andra delområdena. Större delen av området ligger söder om Ebro, i regionen La Rioja. I den östra zonen ligger dock Riojas vingårdar norr om floden i själva verket inom Navarras politiska gränser.
Landets historia i korthet
Spanien
Vinets historia i Spanien är så gammal att ingen riktigt vet vem som förde de första vinstockarna till regionen. När fenicierna kom för omkring 3 000 år sedan och grundade dagens städer Cádiz och Jerez var vinodlingen redan väletablerad, och spanska viner handlades i stor omfattning över hela Medelhavet och i Nordafrika. Man skulle kunna säga att Spanien är ett vinmirakel. Efter många år vid sidan av de stora vinernas värld är landet i dag en viktig aktör. Investeringar och ambitioner i vingårdar och vinkällare ger allt fylligare, mer komplexa (ofta mycket alkoholstarka) och kryddiga röda viner som uppskattas alltmer av internationella konsumenter. Spanien, som är stolt över att ha mer mark ägnad åt vinodling än något annat land, har bara börjat dra nytta av denna resurs på ett konsekvent sätt. Spanien är ett oordnat virrvarr av regioner och delregioner, precis som landet självt är ett oordnat virrvarr av otroligt karga landskap. En blick på kartan räcker för att se den klimatiska mångfalden mellan Spaniens många vinregioner, från de gröna, regnvåta vingårdarna i Galicien på den norra Atlantkusten till de solbrända vingårdarna i sydöstra Spanien vid Medelhavet. Spaniens räddning, vinodlingsmässigt, är vingårdarnas genomsnittliga höjd på över 600 meter. En stor del av de spanska vingårdarna lyckas därför ge druvor med bra färg och syra helt enkelt för att nattemperaturerna är relativt låga och druvorna inte mognar förrän i slutet av en tillräckligt lång växtsäsong. Men det finns en verklig skatt att hitta för den som är beredd att gräva, och nu när en krets av kännare har vuxit fram i Spanien har alla sorters ambitiösa investerare bidragit till att förändra bilden av spanskt vin. I dag har en ny generation vinmakare i all stillhet börjat göra spektakulära viner och experimentera med druvsorter som för inte så länge sedan hade varit otänkbara. Vin är fortfarande en viktig vara och en självklar del av den spanska kulturen.